1D Faniction

- När jag fick nycklarna av Lilly la jag de på byrån i mitt rum men de är inte där! svarade jag henne.

- Men vi kommer komma försent, hatar när man får ett dåligt "första-intryck". sa Zana ledsamt och kollade ner på golvet. Åhh, hur skulle jag reda ut dethär?

-Vet ni vad? Gå ni! Jag letar tills jag hittar nycklarna, sedan kommer jag ner..

Innan jag hann säga något mer sa Zana:

-Är du säker? Är det okej? Eller jag menar det är ju inte så snällt att bara lämna dig.

-Det är lugnt, sa jag och sedan suckade jag och började leta igen.

- Hejdå så länge! sa Kicki och Zana nästan samtidigt.

- Hejdå! sa jag och hörde trappstegen i lägenhetshallen, sedan stängde jag dörren.

Vi gick ut och kännde hur det regnade lätt men det var inte kallt. Starbucks låg nästan under Lillys lägenhet. Vi gick in och lukten av kaffe direkt.

-Du får säga till de att det är vi som ska jobba här! sa jag Jag visste att Zana skulle våga säga. Hon var inte så blyg längre. Hon hade förändrats sedan vi var små, men inte dåligt utan det var bara små ändringar som person.

-Visst! Sedan nästan sprang hon och sökte upp någon i personalen.

-EXCUSE ME! Ello, I'm Zana and this is Kicki, we are the ones that's going to work here!

-Yes,yes! Of Course! I'm Kyla and i'm working here over the summer just like you. sa hon. Hon var i vår ålder och verkade trevlig. Sedan närmade sig en jättesnygg, lite äldre kille och frågade om det var vi som skulle jobba här och undrade varför vi hade sagt att vi skulle vara tre som jobbade.

-Vi ÄR tre! Sophie, som den andra tjejen heter hittade inte sina nycklar och kunde inte lämna lägenheten öppen..

I samma sekund kom Sophie in.

-JAG ÄR HÄR! sa hon lite småstressat.

-Bra då är alla här! Jag är Brandon och är er Chef! Ni kan börja med att ta på er våra fina arbetsT-shirts och sedan kan du ta kassan. sa han och pekade på Sophie.

-Ni andra ska servera. sa han sedan.

Vi gick in i ett litet arbetsrum där vi tog på oss tishorna. Det här skulle bli så kul!! Som vi hade längtat!

-Shit asså! Fan vad kul det kommer bli! Kan inte fatta att vi jobbar på Starbucks i självaste London medans våra kompisar sitter någonstans i regniga Sverige och säkert har tråkigt! sa Zana.

-Haha, ja och jag verkligen älskar London! sa Sophie och jag nickade instämmande och sedan gick vi alla tre ut ur rummet och möte Brandon.

-Du följer med mig så ska jag berätta hur kassan fungerar. Zana och Kicki, ni kommer få beställningar att servera till de som beställt. sa han med ett leénde.

Han var jättesnygg! Han var sådär smått solbränd och hade väldigt ljusbruna ögon. Hans utseende var väldigt unikt.

Sophie verkade jätteglad för att ha fått stå vid kassan.Det var rätt chill.

Efter att Jag och Zana serverat jäkligt många var det nästan tomt i lokalen. Men sedan kännde jag hur Zana drog i mig och tjöt och pep...

Jag kanske var sjuk? Jag kanske inbillade mig? Men jag var SJUKT säker på att jag såg självaste Louis Tomlinson komma ut ur en bil utanför. *le dead*

-Kicki,Kicki,Kicki!!!!

-Vad är det? Vad hände? eller va? hon såg förrvirrad ut.

Jag var stum. Vad skulle jag svara henne? Jag tog tag i en stol och satte mig ner.

-L..L..Louis... sa jag och pekade ut genom fönstret som var bakom mig. Men jag såg inte fönstret.

-OOOHHHH! De alla kommer hit, act normal, ACT NORMAAAAL! skrek hon och Sophie hade också följt dramat och förstått vad som hände. Hon gjorde en gest att vi skulle komma till henne.

-Försök vara sociala mot de! Och luuugn nu Zana! viskade Sophie.

Fjärilarna i magen var CRAZY! Jag fixade till mit hår och drog ner min T-shirt lite så att den inte såg skrynklig ut. Sedan tog jag ännu ett djupt andetag, vände mig om och log för att se trevlig ut. De kom in och to ett bord lite längre in och jag och Kicki komunicerade med varandra via teckenspråk som vi själva kom på. Vi "bestämde" oss för att jag skulle gå fram och ta deras beställning.

-Hello there! sa Louis och log hans lekfulla leende.

-H..Hi... sa jag försiktigt och log.

-What do you want to order? sa jag.

---

Skrivet av Zana.Hoppas ni gillade det!