Chapter 1

Sophie’s Perspektiv:
Jag låg i sängen och kunde inte sova. Jag har säkert stirrat upp i taket i två timmar utan att kunna sova. Jag satt mig upp och kollade omkring i rummet. Dom andra hade redan somnat och jag som brukar somna snabbt kan inte det. Jag kollade på klockan, 02.00. Jag suckade för mig själv. Great, jag ska upp igen om 3 timmar. Jag hörde hur Hanna pratade i sömnen. Jag skrattade lite för mig själv. Jag kan inte fatta att vi ska vara i London hela sommarlovet.  Det skulle bara vara jag, Zana och Kicki  helt ensamma i London och jobba. Våra föräldrar ville inte att vi skulle vara där hela sommaren och ”springa” runt så vi kom på en awesome ide att vi skulle jobba där, så vi fixade jobb på Starbucks och vi fick låna min mosters lägenhet eftersom att hon skulle vara i Sverige hela sommaren. Våra föräldrar skrattade åt oss när vi skulle fixa jobb i London.  Dom sa ifall vi skulle få jobb i London så fick vi bo där hela sommaren. Dom trodde nog inte att vi skulle få jobben på Starbucks, men där hade dom fel. Nu 2 månader senare så är det bara några timmar tills vi är i min älsklings stad, LONDON. Jag tog fram min mobil och loggade in på twitter. Jag skrev ett nytt tweet: ”I can’t sleep. I’m  2  psyched 4 London.”  Jag kollade runt på twitter. Jag loggade ut från twitter och försökt somna om. Jag låg och vred mig hur länge som helst men det gick inte att somna.  Jag kollade på klockan igen, 02.15. Seriöst, varför går tiden sakta när man vet att det kommer hända något roligt? Jag gick till toaletten, jag kunde inte bara ligga i sängen. Jag gick in på toaletten och kollade mig i spegeln. Jag såg för jävlig ut, men det är ju på grund av att jag inte har kunnat sova dom två senaste nätterna för jag har varit för taggad. Jag kollade i badrumsskåpet för att se till att jag inte glömmer något här i Sverige. Jag hade tur att jag kollade för jag annars hade jag glömt mina minipiller. Jag smög ut ur badrummet för att lägga ner mina piller i väskan. Precis när jag hade krypit ner i sängen så hör jag hur Kicki viskar
-hur mycket är klockan?
-Kicki, den är halv tre, sa jag
-ah, sov kvinna, sa hon och vände sig om.
Jag blundade och somnade direkt.
2 timmar senare:
*pip pip pip*
Jag drog täcket över huvudet. Jag hörde hur Zana mumlad
-Vem bokade billjeterna så här fucking tidigt?
Jag kände hur någon började rycka i mitt täcke.
-Nej, lämna mig ifred! Sa jag och höll hårt om täcket.
Jag hörde hur dom började viska till varandra och helt plötsligt så börjar någon kittla mig under fötterna. Jag hoppar upp ur sängen och kollar surt på Kicki som stog  vid säng kanten. Jag gick in till badrummet och borstade tänderna och tog på mig min mörkblåa one pices. När jag kom ut ur badrummet så satt Kicki och Hanna på sängen och snackade.
-Är någon tjurig? sa kicki
-käften, sa jag surt och la ner tandbosten i resväskan.
-någon har vist pms.
Jag vände mig om och räkte ut tungan. Jag kan inte vara arg på en av mina bästa vänner som jag ska vara med i London under 2 helt Amazing månader. JAg hörde hur någon knackade på dörren och öppnade den.
-Tjejer, det är dags att åka, sa mamma och gäspade.
Vi alla nickade och tog våra väskor med oss ut ur mitt rum och ut till hallen.
ARLANDA:
När vi kom till Arlanda så började mamma dra ett långt tal att jag ska ta hand om mig och vara försiktig och allt. När hon hade slutat sitt "fina" tal så började hon gråta. Det var riktigt konstigt att se ens mamma fälla en tår när man ska bort. Jag har ju varit borta i två månader innan hos min farmor i Spaninen och då grät hon inte. Men det kanske var för att hon viste att jag var i trygt förvar.
-Soph, ta hand om dig och gör nu inget dumt, sa pappa och kramade om mig.
-Pappa, jag är ju en ängel, sa jag och log stort.
Jag hörde hur Kicki och Zana började skratta åt mig.
-Du är och kommer alltid vara min ängel,sa han och pussade mig på kinden.
-mamma, sluta gråta, ja kommer hem igen om 2 månader.
-gumman, två månader är en evighet för en mamma,sa hon och kramade om mig.
-mamma jag kan inte andas. Du vill väl inte kväva mig eller?
Mamma skrattade till lite och släppte mig.
-Tjejer, det är dags att gå mot incheckningen nu tror jag,sa pappa och en av mina väskor.
När vi hade checkat in våra väskor så blev det ett till kram kalas. Mamma och pappa följde oss till säkerhets kontrollen och stog utanför tills vi hade kommit igenom den och hade tagit våra saker å såg jag hur mamma och pappa började gå mot utgången och vi började gå mot våran gate.
-O-M-F-G, jag kan inte fatta att vi ska till LONDON! sa Kicki glatt.
-jag kan inte fatta att din moster låter oss bo i hennes lägenhet i centrala London.
-inte jag heller men jag ÄLSKAR verkligen min moster nu, att hon ens låter oss låna den ensamma är ju ett mirakel, sa jag och skrattade. När vi kom fram till våran gate så satte vi ner på en bänk och började flumma, eller rättare sagt jag höll på att flumma och Zana och Kicki satt och garvade åt mig när alla andra gav mig massa blickar. JAg drog upp min One Picse och började sjunga:
-HEJ, JAG HETER BENGT JAG JOBBAR PÅ EN KNAPP FABRIK. JAG HAR FRU MEN INGA BARN MEN ÄNDÅ FRÅGAR CHEFEN MIG: BENGT, ÄR DU LEDIG? SVAR: NEJ! TRYCK PÅ KNAPPEN MED HÖGER HAND.
Jag hör hur Kicki och Zana bryter ut i skratt. Jag drar ner drag kjedan och så ser jag hur dom ligger på golvet dubbel vikta och garvar. Jag vet inte om dom skrattar för att jag var så rolig eller så är det nog för att det är jätte tidigt och dom är sjukt trötta. När dom slutade att as garva så var det dags att gå på planet. När vi kom på planet och hade satt och på våra platser satt jag i mina hörlurar och la mitt huvud på Kickis axel och somnade.
2 TIMMAR SENARE:
Jag vaknade av att vi landade.Jag kollade upp helt nyvaken kände hur tår jag var i munnen. Jag verkligt hatade att vara torr i munen.
-vad bra att du är vaken, sa kicki och log.
-mm, sa jag trött.
Jag tog ut mina hörlurar och la det i min ficka och kollade ut. Vi hade precis rullat in till terminalen och dom hade släckt bältet skylten. Kicki ställde sig upp och tog ner våra väskor från hyllan och gav oss dom. Det tog en tid innan vi kom av flygplanet.
-Jag klarade mig, skrek kicki och började skratta
-hahaha, vi överlevde! vi krachade inte, sa jag och skrattade
-Soph, du skulle ju inte ens ha märkt ifall vi hade krachat du var ju fullt upp att sova och säga London o din dröm, sa zana
-jag snackar inte i sömnen, sa jag och försökte hålla en sur min.
-det gör du och du snarkar.
Jag puttade till dom och sprang mot rullbandet där väskorna var. Vi hade tur, våra väskor kom nästan först så vi slapp stå länge. När vi gick ut genom dörrarna så stog min moster där och väntade på oss.
-Soph, ropade hon och vinkade som en dåre. En dåre som jag älskar grymt mycket.
-Moster Lilly, ropade jag och sprang mot henne
-Gud, vad du har blivit stor på bara några månader.
-Haha, vi säger så. Lilly, det här är Zana och Kicki, sa jag och pekade på dom
-Lilly, när åker du? sa jag och log
-Lungna dig Soph, ja åker i kväll så ni behöver bara stå ut med mig i några timmar, sa hon och skrattade
Lilly tog en väska och började gå mot bilen som inte stog så långt bort från ingången. Det måste ha sett ganska roligt ut. Kicki, Zana och jag går i våra One Picse. En i Blå, en i svart och en i Grön. Och vårat hår var säkert en katastrof men vi bryde oss inte så mycket just å för vi kunde inte fatta att vi va i LONDON.
Efter 10 minuters bilresa med musiken på högsta volym så var vi framme vid lägenheten som skulle vara våran i 2 fucking månader. Jag hade aldrig varit i min mosters nya lägenhet sen hon flyttade. Den låg väldigt centralt och nära till Starbucks där vi ska jobba. När vi kom upp till lägenheten så blev vi helt mållösa. Den var så stor. Den hade 3 sovrum ett stort vardagsrum och ett ganska normal stort kök. Jag tog min mosters rum det var grymt snyggt men det var ju dom andra också. Vi började packa upp. Det kändes som om det skulle ta en evigget att packa upp för mig men ja blev klar först och jag tyckte att jag hade mycket kläder men det va inget vad dom andra hade med sig. Jag la mig på sängen och kollade bara upp i taket. Jag vaknade av att någon satt sig på sängen. Det var Lilly
-oj, är den redan 5? sa jag yrvaken.
-japp, jag skulle bara säga till dig att din mamma har ringt och var grymt orloig och jag skulle på minna er att ni ska jobba imon.
-Just det fan, ja skulle ha ringt mamma, sa jag och slog handen mot pannan.
-men ja måste dra nu ifall ja inte ska missa planet till Sverige, sa hon och log.
Jag följde henne till dörren och kramade om henne och vi alla sa hejdå. När hon hade stängt dörren så skrek jag.
-YEAH, LET'S START THE PARTY!
Sophie’s Perspektiv:
Jag låg i sängen och kunde inte sova. Jag har säkert stirrat upp i taket i två timmar utan att kunna sova. Jag satt mig upp och kollade omkring i rummet. Dom andra hade redan somnat och jag som brukar somna snabbt kan inte det. Jag kollade på klockan, 02.00. Jag suckade för mig själv. Great, jag ska upp igen om 3 timmar. Jag hörde hur Zana pratade i sömnen. Jag skrattade lite för mig själv. Jag kan inte fatta att vi ska vara i London hela sommarlovet.  Det skulle bara vara jag, Zana och Kicki  helt ensamma i London och jobba. Våra föräldrar ville inte att vi skulle vara där hela sommaren och ”springa” runt så vi kom på en awesome ide att vi skulle jobba där, så vi fixade jobb på Starbucks och vi fick låna min mosters lägenhet eftersom att hon skulle vara i Sverige hela sommaren. Våra föräldrar skrattade åt oss när vi skulle fixa jobb i London.  Dom sa ifall vi skulle få jobb i London så fick vi bo där hela sommaren. Dom trodde nog inte att vi skulle få jobben på Starbucks, men där hade dom fel. Nu 2 månader senare så är det bara några timmar tills vi är i min älsklings stad, LONDON. Jag tog fram min mobil och loggade in på twitter. Jag skrev ett nytt tweet: ”I can’t sleep. I’m  2  Psyched 4 London.”  Jag kollade runt på twitter. Jag loggade ut från twitter och försökt somna om. Jag låg och vred mig hur länge som helst men det gick inte att somna.  Jag kollade på klockan igen, 02.15. Seriöst, varför går tiden sakta när man vet att det kommer hända något roligt? Jag gick till toaletten, jag kunde inte bara ligga i sängen. Jag gick in på toaletten och kollade mig i spegeln. Jag såg för jävlig ut, men det är ju på grund av att jag inte har kunnat sova dom två senaste nätterna för jag har varit för taggad. Jag kollade i badrumsskåpet för att se till att jag inte glömmer något här i Sverige. Jag hade tur att jag kollade för jag annars hade jag glömt mina minipiller. Jag smög ut ur badrummet för att lägga ner mina piller i väskan. Precis när jag hade krypit ner i sängen så hör jag hur Kicki viskar
-hur mycket är klockan?
-Kicki, den är halv tre, sa jag
-ah, sov kvinna, sa hon och vände sig om.
Jag blundade och somnade direkt.
2 timmar senare:
*pip pip pip*
Jag drog täcket över huvudet. Jag hörde hur Zana mumlad
-Vem bokade billjeterna så här fucking tidigt?
Jag kände hur någon började rycka i mitt täcke.
-Nej, lämna mig ifred! Sa jag och höll hårt om täcket.
Jag hörde hur dom började viska till varandra och helt plötsligt så börjar någon kittla mig under fötterna. Jag hoppar upp ur sängen och kollar surt på Kicki som stog  vid säng kanten. Jag gick in till badrummet och borstade tänderna och tog på mig min mörkblåa one pices. När jag kom ut ur badrummet så satt Kicki och Hanna på sängen och snackade.
-Är någon tjurig? sa kicki
-käften, sa jag surt och la ner tandbosten i resväskan.
-någon har vist pms.
Jag vände mig om och räkte ut tungan. Jag kan inte vara arg på en av mina bästa vänner som jag ska vara med i London under 2 helt Amazing månader. JAg hörde hur någon knackade på dörren och öppnade den.
-Tjejer, det är dags att åka, sa mamma och gäspade.
Vi alla nickade och tog våra väskor med oss ut ur mitt rum och ut till hallen.
ARLANDA:
När vi kom till Arlanda så började mamma dra ett långt tal att jag ska ta hand om mig och vara försiktig och allt. När hon hade slutat sitt "fina" tal så började hon gråta. Det var riktigt konstigt att se ens mamma fälla en tår när man ska bort. Jag har ju varit borta i två månader innan hos min farmor i Spaninen och då grät hon inte. Men det kanske var för att hon viste att jag var i trygt förvar.
-Soph, ta hand om dig och gör nu inget dumt, sa pappa och kramade om mig.
-Pappa, jag är ju en ängel, sa jag och log stort.
Jag hörde hur Kicki och Zana började skratta åt mig.
-Du är och kommer alltid vara min ängel,sa han och pussade mig på kinden.
-mamma, sluta gråta, ja kommer hem igen om 2 månader.
-gumman, två månader är en evighet för en mamma,sa hon och kramade om mig.
-mamma jag kan inte andas. Du vill väl inte kväva mig eller?
Mamma skrattade till lite och släppte mig.
-Tjejer, det är dags att gå mot incheckningen nu tror jag,sa pappa och en av mina väskor.
När vi hade checkat in våra väskor så blev det ett till kram kalas. Mamma och pappa följde oss till säkerhets kontrollen och stog utanför tills vi hade kommit igenom den och hade tagit våra saker å såg jag hur mamma och pappa började gå mot utgången och vi började gå mot våran gate.
-O-M-F-G, jag kan inte fatta att vi ska till LONDON! sa Kicki glatt.
-jag kan inte fatta att din moster låter oss bo i hennes lägenhet i centrala London.
-inte jag heller men jag ÄLSKAR verkligen min moster nu, att hon ens låter oss låna den ensamma är ju ett mirakel, sa jag och skrattade. När vi kom fram till våran gate så satte vi ner på en bänk och började flumma, eller rättare sagt jag höll på att flumma och Zana och Kicki satt och garvade åt mig när alla andra gav mig massa blickar. JAg drog upp min One Picse och började sjunga:
-HEJ, JAG HETER BENGT JAG JOBBAR PÅ EN KNAPP FABRIK. JAG HAR FRU MEN INGA BARN MEN ÄNDÅ FRÅGAR CHEFEN MIG: BENGT, ÄR DU LEDIG? SVAR: NEJ! TRYCK PÅ KNAPPEN MED HÖGER HAND.
Jag hör hur Kicki och Zana bryter ut i skratt. Jag drar ner drag kjedan och så ser jag hur dom ligger på golvet dubbel vikta och garvar. Jag vet inte om dom skrattar för att jag var så rolig eller så är det nog för att det är jätte tidigt och dom är sjukt trötta. När dom slutade att as garva så var det dags att gå på planet. När vi kom på planet och hade satt och på våra platser satt jag i mina hörlurar och la mitt huvud på Kickis axel och somnade.
2 TIMMAR SENARE:
Jag vaknade av att vi landade.Jag kollade upp helt nyvaken kände hur tår jag var i munnen. Jag verkligt hatade att vara torr i munen.
-vad bra att du är vaken, sa kicki och log.
-mm, sa jag trött.
Jag tog ut mina hörlurar och la det i min ficka och kollade ut. Vi hade precis rullat in till terminalen och dom hade släckt bältet skylten. Kicki ställde sig upp och tog ner våra väskor från hyllan och gav oss dom. Det tog en tid innan vi kom av flygplanet.
-Jag klarade mig, skrek kicki och började skratta
-hahaha, vi överlevde! vi krachade inte, sa jag och skrattade
-Soph, du skulle ju inte ens ha märkt ifall vi hade krachat du var ju fullt upp att sova och säga London o din dröm, sa zana
-jag snackar inte i sömnen, sa jag och försökte hålla en sur min.
-det gör du och du snarkar.
Jag puttade till dom och sprang mot rullbandet där väskorna var. Vi hade tur, våra väskor kom nästan först så vi slapp stå länge. När vi gick ut genom dörrarna så stog min moster där och väntade på oss.
-Soph, ropade hon och vinkade som en dåre. En dåre som jag älskar grymt mycket.
-Moster Lilly, ropade jag och sprang mot henne
-Gud, vad du har blivit stor på bara några månader.
-Haha, vi säger så. Lilly, det här är Zana och Kicki, sa jag och pekade på dom
-Lilly, när åker du? sa jag och log
-Lungna dig Soph, ja åker i kväll så ni behöver bara stå ut med mig i några timmar, sa hon och skrattade
Lilly tog en väska och började gå mot bilen som inte stog så långt bort från ingången. Det måste ha sett ganska roligt ut. Kicki, Zana och jag går i våra One Picse. En i Blå, en i svart och en i Grön. Och vårat hår var säkert en katastrof men vi bryde oss inte så mycket just å för vi kunde inte fatta att vi va i LONDON.
Efter 10 minuters bilresa med musiken på högsta volym så var vi framme vid lägenheten som skulle vara våran i 2 fucking månader. Jag hade aldrig varit i min mosters nya lägenhet sen hon flyttade. Den låg väldigt centralt och nära till Starbucks där vi ska jobba. När vi kom upp till lägenheten så blev vi helt mållösa. Den var så stor. Den hade 3 sovrum ett stort vardagsrum och ett ganska normal stort kök. Jag tog min mosters rum det var grymt snyggt men det var ju dom andra också. Vi började packa upp. Det kändes som om det skulle ta en evigget att packa upp för mig men ja blev klar först och jag tyckte att jag hade mycket kläder men det va inget vad dom andra hade med sig. Jag la mig på sängen och kollade bara upp i taket. Jag vaknade av att någon satt sig på sängen. Det var Lilly
-oj, är den redan 5? sa jag yrvaken.
-japp, jag skulle bara säga till dig att din mamma har ringt och var grymt orloig och jag skulle på minna er att ni ska jobba imon.
-Just det fan, ja skulle ha ringt mamma, sa jag och slog handen mot pannan.
-men ja måste dra nu ifall ja inte ska missa planet till Sverige, sa hon och log.
Jag följde henne till dörren och kramade om henne och vi alla sa hejdå. När hon hade stängt dörren så skrek jag.
-YEAH, LET'S START THE PARTY!

Då var första kapitlet upp. Kommentera gärna :)

COMMENTS
Postat av: Anonym

Kapitlet var AMAZING! Man vill bara ha mera! :-)

2012-01-24 @ 07:21:46
Postat av: Anonym

Vill ha nästa kapitel ikväll

2012-01-24 @ 14:33:14

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback