Chapter 7
Jag stog och väntade på Soph som letade efter sin mobil. Jag hörde hur hon stog och svor på spanska i sitt rum för att hon inte hittade sin mobil. Jag skrattade lite för mig själv. När Soph äntligen hade hittat sin mobil så började vi gå för att möta upp Zana. Helt plötsligt så hör vi hur någon ropar på oss. Jag kollade på Sophíe som var lika förvåna att någon ropade på oss. Jag vände mig om. Det kan inte vara sant, det får inte vara sant. Jag kollade på Sophie som såg hur chockade ut som helst. Hur vågade han ens ropa på oss, efter allt han gjort! Jag och Sophí stog som förstelnade. Jag såg hur han närmade sig, jag ville bara skrika på honom och springa där ifrån men jag kunde inte. Jag kände hur Sophie drog i min arm och försökte få med mig.
-soph, jag tänker säga det.
-kicki, vad ska du säga?
-att han förstörde min syrras liv.
Sophie skulle precis säga något men då var det redan försent. Jag var redan på väg argt som ett bi. Jag hörde hur Sophie ropade efter mig. Men jag hade bara en sak som gick i hjärnan och det var att se till att den jävla idioten ska få höra vilket helvete min syrra har få stått ut med efter han våldtagit henne. Det var tur för honom att han flyttade utomlands för ifall han hade stannat kvar i Sverige då skulle han varit död för länge sen, det kan jag lova. När min syrra eller tvilling syrra sa till oss att hon hade blivit våldtagen så tog mamma med henne till gynekologen nästa dag och då visade det sig att hon var gravid. Vi visste inte ifall vi skulle bli glada eller ännu mer arga. Jag sprang fram till honom. Jag hörde hur Soph kom efter mig. Jag bitchslapade honom rakt över käften innan han säga något. Jag såg hur han blev arg.
-din jävel! Du har förstört min syrras liv! Jag ska döda dig ifall du sätter din fot på svensk mark! Skrek jag.
Jag vände mig om och kollade på Soph som såg på mig med en blick jag aldrig hade sett innan. Hon tog tag i min arm och vi sprang där ifrån. Vi sprang kvarter efter kvarter. Vi visste vart vi sprang men vi ville bara bort från den platsen.
-ey, vänta jag har ont i fot helvetet, ropade Sophíe
Jag saktade ner och vände mig om. Jag satte mig ner på en bänk och la ansiktet i mina händer. Jag grät som jag aldrig hade gråtit. Jag kunde inte stoppa det, det bara kom som ett ös regn från mina ögon.
-det är okej, sa soph och kramade om mig
-det är det inte, sa jag mellan snyftarna
-hur vågar han ens ropa på mig efter allt min syrra och min familj har fått gå igenom på grund av honom. Han förstörde min syrras liv. Han våldtog henne och sen nästa dag så ser jag massa bilder på henne ute på nätet. Plus han gjorde henne gravid! Han gjorde min syrra GRAVID!? Och han ropar på mig nu efter 3 år! Hur vågar han?
-kicki, lugna ner dig. Jag vet att det är svårt men du måste andas. Det han gjorde mot din syrra är bland det värsta man kan göra mot en person. Han är en idiot. Jag kan lova dig att jag hjälper dig att döda honom. Men låt honom inte förstöra din dag, Sa Soph och torkade bort mina tårar.
-du har rätt, men du förstår inte hur mycket ilska jag har inom mig på grund av honom.
-jo, jag kan nog tänka mig, du vet inte hur mycket ilska jag har min pappa men ifall jag skulle gå och tänka på honom hela tiden så skulle jag vara så deprimerad att jag skulle ta självmord. Men tänk så här; FUCK HONOM han är inte värd min tid!
-hmm, sa jag och kollade upp.
Jag kände hur min telefon vibrerade. Jag kollade på skärmen *Zana*.
”hallo” sa jag tyst
”vart är ni? Ni skulle varit här för länge sen!” sa hon oroligt
”det hände en sak men vi är på väg.”
”vad hände?”
”jag berättar sen. Ses snart!”
”okej, hej då” sa hon och la på.
Jag torkade bort tårarna och kollade på Soph. Jag såg på henne att hon ville säga något men ville inte såra mig.
-Kicki, sa hon innan hon ångrade sig
-vi kanske ska gå, för dom andra väntar på oss, sa jag och ställde mig upp.
Hon nickade och började kolla vart vi var. Vi hade ingen aning vart vi skulle så vi frågade en kvinna om vägen, men hon hade ju ingen aning om vart det låg. Sophíe sa inget alls på hela tiden. Ifall det som hade hänt så skulle jag trott att hon var sjuk.
-kicki, vi vet inte vart vi är ring Zana om hjälp!
-kunde du inte komma på det lite tidigare? sa jag surt
KOMMENTERA, det gör en såå mycket mer taggade att skriva :)
updates
hej, uppdateringen har inte varit på topp men det e för att jag (c) inte har haft någon inperation och zana har haft andra saker. men vi kommer inte kunna att updatera i veckan för har 3 prov och en dag så har vi vinteridrottsdag så vi kommer vara ute o åka skidor hela dagen. men vi kommer att uppdater i helgen jag lovar. så ha det göttt så länge
Chapter 6
-Hej,Det är Zana, svarade hon.
-VART ÄR DU?
-Jag är hemma hos Harry och Louis. Vi var och åt brunch i stan men det blev för många fans och vi ville inte att det skulle bli massa konstiga rykten som det blir så vi gick hem till han. Vi har jätte trevligt, jag flyttar nog in.. sa hon och skojjade till det mot slutet.
-Gör du det! Aja tänkte bara se, jag blev orolig! Men du kommer väl innan tre? Vi skulle ju shoppa, remember?
-Ja, det är klart, sedan la hon till ett "vänta ett tag" och jag gjorde som hon sa.
-Harry undrar om ni vill komma över hit och resten av killarna ska också komma. Vi kan shoppa en annan dag? Du gillar ju inte ens att shoppa..
-du kan prata med kicki jag måste göra en sak, sa jag och gav kicki telefonen.
Kicki kollade konstigt på mig och tog telefonen. Jag sprang in på mitt rum och in på toan. Jag låste och satt mej ner på golvet framför dörren och lutade mitt huvud i mina händer. Jag kände hur jag fick mer och mer ont i min mage. Hur kunde han göra så här. Jag visste att han skulle åka fast för det men hur kunde han bara förtsätta.Hur kunde han bara komma hem och skrika massa saker mot oss och ta sin jävla spritt flaska och slå henne framför mig, framför sitt egna barn. Jag vet att jag borde vara glad men han är ändå min pappa hur mycket jag än förneckar det. Jag kommer alltid att älska honom även för det helvette han har uttsatt mamma mig och mina syskon för. Men utan honom så skulle jag inte finnas men jag är glad att den JÄVLEN är i fängelset.
Jag hörde hur kicki knackade på dörren.
-Soph, öppna!
-jag sitter på toan, sa jag och torkade bort trårarna.
-Jag hörde att du satt och grät öppan dörren och säg vad det är, sa hon
Jag ställde mig upp och kollade mig i speglen. Mina ögon var röda. Jag tog ite vatten i mitt ansikte innan jag öppnade dörren. När jag öppnade dörren så stog Kicki där med öppna armar. Jag gick bara in i hennes amara och kramade om henne jätte hårt. Jag ville inte släppa henne. Hon och Zana var dom ända som viste att mina pappa slog mej och min mamma. Jag hade aldrig sagt det till någon annan än dom. Min släkt visste inte om det. Jag berättade för dom att han gjorde det för ett år sen när jag sov över hos Zana med kicki. Dom såg mina blåmärker över kroppen och mina ärr på ryggen. Kicki fattade att det va något med min pappa så hon sa inget hon lät mig villa i hennes armar och lät mig gråta ut. Jag kände mig så dum att jag bara satt och grät i hennes famn. Jag satt mig upp och kollade på kicki men tårarna i mina ögon.
-vill du berätta varför du gråter? sa hon tyst
Jag nickade bara som svar. Jag berättade att igår när dom va ute så ringde min mormor och berättade att pappa hade hamnat i fängelse och att mamma var svårt skadad på grund av pappa hade blivit s full att han hade gått på min lilla syster och mamma hade kämpat i mot men han hade sparkat henne i magen. HAn hade spakat mamma i magen så att fostret hade inte klarat sig.
-Va din mamma gravid? sa kicki chokat
-tydligen, men det kan inte ha varit pappas för han sover aldrig hemma. han kommer bara hem och tar sin jävla sprit och sen gör han det han verkar tycka e roligt att slå oss, sa jag och snyfftade.
-men han kan ju inte göra något längre. Du behöver inte ora dej för den idioten längre.
-m, men vad ska Julia göra då? det är ju inte säkert att mamma klara sig.
-men soph, du verkade ju vara så glad med din pappa när han lämnade oss.
-han kan gå typ någon dag utan att dricka och han hade en sån dag då.
-ah, men ska ja ringa Zana och säga att vi inte kommer? sa kicki och kollade på mig
-nejj, jag tänker inte sitta här och tycka synd om en sån idiot plus mormor skulle ringa mig om hon får vet något annat om mamma, sa jag och gick mot gaderoben.
-är du säker? hon kommer att fatta soph.
-men jag VILL träffa dom igen, sa jag bestämt
-okej, sa hon och gick ut ur rummet.
Jag tog fram ett vitt linne och ett par svarta shorts. Jag drog ett par drag med mascaran. Jag kände mig inte bra så det blev bara mascara. Jag gick ut till vardagsrummet och satt mig i soffan. Jag hörde hur kicki sa något för sig sjävl på grekiska.
-Kicki, hur går det?
-Sophie, jag ska fan, sa hon och sen hörde jag en duns!
Jag sprang in till kicki och där låg hon på golvet och garvade. Jag kunde verkligen inte hålla mig för skratt. där var vi, jag och kicki som asgarvade åt varandra på golvet i världen bästa stad med våran andra bästa vän som förtillfället är hon sin dröm kille. Livet kan inte bli bättre. När jag och kicki har lungnat ner oss så sätter sig kicki upp och börjar kittla mig.
-STAMATA KICKI! skrek jag mellan skratt attackerna
-jag slutar ifall du slutar skratta.
Jag kunder inte sluta skratta, jag fick nästan ingen luft när kicki säger
-FUCK, hur mycket är klockan?
-halv 4,sa jag och kollade på kicki
-jag skulle ha messat zana vid 3.
-messa henne nu då.
Kicki skickade iväg ett sms och precis när hon hade lagt ner mobilen så pep den till.
-Soph,ska vi dra nu eller?
-jag nickade och gick in till mitt rum för att ta min mobil. När vi kom ut på gatan så hör vi hur någon ropar våra namn. Jag vände mig om och jag möttes av ett stort leende.
nu är kapitel 6 uppe, förlåt att den e försenad men har haft mkt läxor och har inte haft en insperation men nu kom den. Jag ska börja skriva på del 7 nu på direkten. :) KOMMENTERA :D <3
Chapter 5
THIS HAVE HAPPENED:
Kickis Perspektiv:
-Harry bad om mitt twitternamn, sa jag.
-Och DÄR tror jag på att vi kanske kan ha en liten chans att träffa igen! sa Sophie och lös upp igen.
Både jag och Kicki skrattade så vid grät för när Sophie sa något roligt, så var det verkligen roligt! Bara hennes ansikts uttryck, OMG!
Sophie somnade och jag och Kicki bestämde oss för att gå ut en runde eftersom det blev jävligt varmt på kvällen. Vi hittade en longbord i Lillys förråd som vi tog med oss ut. Sen gick vi bara och snackade om dagen igen.
Kickis Perspektiv:
-Vi drar då, det börjar bli riktigt sent! sa jag.
Tyckte det var lite läskigt eftersom vi inte kände området så väl.
-Ok då, men jag verkligen älskar att vara ute sommarnätter! sa Zana och jag kollade konstigt på henne.
-Vad? frågade hon och sedan skrattde vi båda.
På vägen hem till lägenheten stod Zana på longborden så jag drog henne och vi lekte och fjantade oss. Vi såg en kille närma sig, annars var det tomt på gatorna.
-Hey! Are you the girls from starbucks? sa en röst vi båda kände igen och vi vände oss om. HARRY!
-Yes haha! sa Zana och log.
-What are you doing out this late? frågade Kicki. Han stoppade mobilen i fickan som han hade haft i handen.
-This might be weird, but i love to be out summernights... sa Harry
-You too?? frågade Kicki med en dramatisk röst.
-Yes! Is that wrong? haha. Harry verkade så glad hela tiden. Alltid med ett leénde på läpparna.
-No, it's just that Zana said that 1 minute before we met you, hehe, sedan började vi gå och snacka lite eftersom vi var på väg åt samma håll.
Efter ett tag kände jag hur de iggade mig och hur de verkligen gillade varandra. Vi var utanför ett par lägenheter inklusive vår.
-I gotta go now, sa jag för att lämna de "ifred" sedan gick jag in genom porten till vår lägenhet.
Zanas Perspektiv:
-Do you live there?We live there too! The next door! sa han väldigt glatt och jag blev väldigt överraskad.
-Wow! Soo cool! sa jag och jag verkligen dog inombords.
Tänk här står jag med min absoluta drömkille som är världskänt halv ett på natten och snackar om att han bor dörren bervid där vi bor?! Det va mycket att ta in. Jag var så glad att det gick så bra mellan oss, riktigt bra!
Efter att ha snackat i yttligare en halvtimme satte vi oss på en bänk precis utanför. Det var fortfarande varmt fast klockan var 1 på natten. Han la armen om mig och jag var så himla nervös så att det gjorde ont i magen!
-I like you, you are... special, sa Harry, Harry underbaraste Styles sa det till mig medans han hade armen om mig, LÄGG AV! Jag måste ju fasktist drömma just nu, men när jag kom på att det var på riktigt, det går inte att beskriva!
-I like you too, sa jag och log mot han lite flörtigt. Sedan avlutades det hela med en kyss.
Sophies Perspektiv:
Jag hörde någon slänga igen en dörr och det var det som gjorde att jag vaknade.
-Sophie? är du vaken? sa Kicki snabbt.
-Ja, du äckte mig! sa jag och försökte vänja mig vid lyset som jag nyss tänt.
-Du kommer aldrig tro mig om vad som har hänt! Vi träffade Harry och Zana är ute med honom nu...
-VAAA?!?!? skojar du?
-Nä! kom vi kollar genom fönstret, svarade jag och vi gick och ställde oss vid fönstret. Det var så skönt, det var varmt ute men mycket varmare inne, så det blev svalt när vi öppnade. Vi såg hur de satt på en bänk. kyssandes.
-OMG! Jag är så glad för hennes skull! sa jag och jag verkligen jätteglad! Hon förtjänar detta.
-Säg till när du slutat byta saliv med honom och kom in! skrek Kicki för att retas med de och vi vek oss av skratt och vi kunde verkligen inte sluta skratta! Zana kollade surt på oss men ställde sig upp och sedan gjorde Harry det också. De bytte nummer och gav varandra en "hejdå"-kram.
-Blev det inget mer än så? skrek Kicki igen och vi fortsatte att skratta. Zana skyndade sig in.
När hon kom in började även hon skratta. Hon kunde inte rå för att hon hade samma humor som oss även om vi störde henne i hennes livs drömmoment.
-VILKEN DAG! sa hon. Hon var verkligen trött och hon brukade verkligen aldrig vara trött.
Sedan gick vi och la oss.
På morgonen nästa dag märkte jag och Kicki att Zana inte vaknade och klockan var 2 på eftermiddagen! Jag gick in i hennes rum och märkte att hon inte var där! Men det låg en lapp på hennes säng..
"Harry ringde mig i morse och ville äta
brunch med mig och ni hade inte vaknat
så jag bestämde mig för att skriva denna
lapp. Kanske dröjer lite... Puss Zana xx"
Liteeee? Klockan är 2 på eftermidaggen? tänkte jag för mig själv och gick till vardagsrummet där kicki satt och hade sin laptop i knät.
-Zana är ute med Harry ju! sa jag till henne.
-VAA? när gick hon? vi har ju varit vakna i 4 timmar nu? nästan skrek hon. Hon var visserligen förvånade eftersom Zana aldrig brukar vara den morgonpigga och med tanke på att hon var uppe sent igår.. Vad har hon gjort i mer en 4 timmar?
-Jag ringer henne... sa jag och tog upp mobilen.
-Hej,Det är Zana, svarade hon.
-VART ÄR DU?
-Jag är hemma hos Harry och Louis. Vi var och åt brunch i stan men det blev för många fans och vi ville inte att det skulle bli massa konstiga rykten som det blir så vi gick hem till han. Vi har jätte trevligt, jag flyttar nog in.. sa hon och skojjade till det mot slutet.
-Gör du det! Aja tänkte bara se, jag blev orolig! Men du kommer väl innan tre? Vi skulle ju shoppa, remember?
-Ja, det är klart, sedan la hon till ett "vänta ett tag" och jag gjorde som hon sa.
-Harry undrar om ni vill komma över hit och resten av killarna ska också komma. Vi kan shoppa en annan dag? Du gillar ju inte ens att shoppa..
Happy birthday Harry Edward Styles<3
Idag så fyller en av dom snyggaste killarna 18 år nämligen ingen mindre än HARRY STYLES!! GRATTIS, jag hoppas ni har grattat honom på twitter minst en gång idag:)
Chapter 4
THIS HAVE HAPPENED:
Fjärilarna i magen var CRAZY! Jag fixade till mit hår och drog ner min T-shirt lite så att den inte såg skrynklig ut. Sedan tog jag ännu ett djupt andetag, vände mig om och log för att se trevlig ut. De kom in och to ett bord lite längre in och jag och Kicki komunicerade med varandra via teckenspråk som vi själva kom på. Vi "bestämde" oss för att jag skulle gå fram och ta deras beställning.
-Hello there! sa Louis och log hans lekfulla leende.
-H..Hi... sa jag försiktigt och log.
-What do you want to order? sa jag.
Jag vågade inte kolla någon av de i ögonen. Men sen intalade jag mig själv att jag skulle vara tillräckligt modig att göra det. Jag + Blyg? Det brukade inte gå ihop?!
-I would like.. ehmm... You! sa Niall flörtigt och jag rodnade. Shiiiit, jag var inte säker på om allt detta bara var en dröm, VAD ÄR DET SOM HÄNDER IGENTLIGEN? Och hur kan JAG vara den lyckliga att uppleva detta?!
Det ända jag fick fram var ett nervöst: "Hehe.." och det blev en liten pisam tystnad.
-I would like to have a Frappuchino, Please! sa Zayn som inte verkade ha hört något innan, han verkade helt borta på något sett..
-Me too! sa Liam och log.
När jag sedan lämnat bordet hade de alla 5 beställt en Frappuchino var. Nu var det då Kickis tur att agera. Hon väntade på att Kyla skulle göra 5 Frappuchino och sedan gå fram och ge killarna de. Man hörde inte vad de sa men efter ett tag vinkade Kicki till mig att jag skulle gå till de och det gjorde jag.
-Vi pratade om deras kommande turné, Europa- turné...
-Wait! Which language are you speaking? sa Liam nyfiket.
-Swedish, sa Kicki och alla reagerade snabbt.
-How can you speak swedish?, frågade Louis.
-We live ther actually.. We'll only work here over the summer, svarade jag.
Jag hörde Brandons röst ropa att vi hade rast och Sophie skyndade sig fram till oss.
-Oh, This is Zana by the way, sa Kicki.
-And thiiis is Sophie, the clumsy! sa hon sedan...
-Heyy! sa Sophie och slog lätt på Kickis arm och killarna skrattade.
-You girls seem to be the female version of us, and we have just been talking a fewminutes, haha! sa Niall.
Efter ett tag satt vi runt samma bord och snackade med de. Jag och Harry satt och snackade medans Niall lyssnade på Sophies historier och Liam, Louis och Zayn satt och garvade åt Kickis skämt. Jag kände hur lätt det var att snacka med Harry, vi klickade liksom.
När det gått 40 minuter sedan de kom in i lokalen skulle de gå igen, Harry frågade om mitt twitternamn. Det måste har varit en dröm dethär asså! För jag kände hur jag fick hålla mig mot Sophie som stöd när han skrev mitt twitternamn på sin hand eftersom han inte hade någon penna! Kicki fick en puss på kinden av Louis.
Tänka sig vad som kan hända ens första dag på jobbet, första dagen i sin drömstad, första dagen tillsammans med sitt favvoband! De sa hejdå, och faktist gav de oss även kramar.
På kvällen satte vi oss i vardagsrummet med tv på men ingen av oss kollade på den utan vi bara satt och pratade om våra blandade känslor. Vilket minne!
-Men vi kommer aldrig träffa de mer, sa Sophie ledsamt.
-Harry bad om mitt twitternamn, sa jag.
-Och DÄR tror jag på att vi kanske kan ha en liten chans att träffa igen! sa Sophie och lös upp igen.
Både jag och Kicki skrattade så vid grät för när Sophie sa något roligt, så var det verkligen roligt! Bara hennes ansikts uttryck, OMG!
Sophie somnade och jag och Kicki bestämde oss för att gå ut en runde eftersom det blev jävligt varmt på kvällen. Vi hittade en longbord i Lillys förråd som vi tog med oss ut. Sen gick vi bara och snackade om dagen igen.
Även detta kapitel skrivet av Zana. Vad tycker ni? Hur tror ni tjejerna träffar grabbarna? Komentera gärna <3
Chapter 3
THIS HAVE HAPPEND:
Jag hittade inte mina nycklar, höll på att flippa!
Skrivet av Zana.Hoppas ni gillade det!
Jag gjorde tre mackor med ost på. Klockan var 5 i halv nio.
-vi går ut så länge,sa kicki och gick mot dörren.
-vänta jag är klar ja kommer med er,sa jag och letar efter mina nycklar
-fuck!! FUCK!! FUCK!! skrek jag
Jag hittade inte mina nycklar, höll på att flippa!
- Vart hade du de sist? frågade Kicki stressat.
- När jag fick nycklarna av Lilly la jag de på byrån i mitt rum men de är inte där! svarade jag henne.- Men vi kommer komma försent, hatar när man får ett dåligt "första-intryck". sa Zana ledsamt och kollade ner på golvet. Åhh, hur skulle jag reda ut dethär?
-Vet ni vad? Gå ni! Jag letar tills jag hittar nycklarna, sedan kommer jag ner..
Innan jag hann säga något mer sa Zana:
-Är du säker? Är det okej? Eller jag menar det är ju inte så snällt att bara lämna dig.
-Det är lugnt, sa jag och sedan suckade jag och började leta igen.
- Hejdå så länge! sa Kicki och Zana nästan samtidigt.
- Hejdå! sa jag och hörde trappstegen i lägenhetshallen, sedan stängde jag dörren.
Kickis Perspektiv:
Vi gick ut och kännde hur det regnade lätt men det var inte kallt. Starbucks låg nästan under Lillys lägenhet. Vi gick in och lukten av kaffe direkt.
-Du får säga till de att det är vi som ska jobba här! sa jag Jag visste att Zana skulle våga säga. Hon var inte så blyg längre. Hon hade förändrats sedan vi var små, men inte dåligt utan det var bara små ändringar som person.
-Visst! Sedan nästan sprang hon och sökte upp någon i personalen.
-EXCUSE ME! Ello, I'm Zana and this is Kicki, we are the ones that's going to work here!
-Yes,yes! Of Course! I'm Kyla and i'm working here over the summer just like you. sa hon. Hon var i vår ålder och verkade trevlig. Sedan närmade sig en jättesnygg, lite äldre kille och frågade om det var vi som skulle jobba här och undrade varför vi hade sagt att vi skulle vara tre som jobbade.
-Vi ÄR tre! Sophie, som den andra tjejen heter hittade inte sina nycklar och kunde inte lämna lägenheten öppen..
I samma sekund kom Sophie in.
-JAG ÄR HÄR! sa hon lite småstressat.
-Bra då är alla här! Jag är Brandon och är er Chef! Ni kan börja med att ta på er våra fina arbetsT-shirts och sedan kan du ta kassan. sa han och pekade på Sophie.
-Ni andra ska servera. sa han sedan.
Vi gick in i ett litet arbetsrum där vi tog på oss tishorna. Det här skulle bli så kul!! Som vi hade längtat!
-Shit asså! Fan vad kul det kommer bli! Kan inte fatta att vi jobbar på Starbucks i självaste London medans våra kompisar sitter någonstans i regniga Sverige och säkert har tråkigt! sa Zana.
-Haha, ja och jag verkligen älskar London! sa Sophie och jag nickade instämmande och sedan gick vi alla tre ut ur rummet och möte Brandon.
-Du följer med mig så ska jag berätta hur kassan fungerar. Zana och Kicki, ni kommer få beställningar att servera till de som beställt. sa han med ett leénde.
Han var jättesnygg! Han var sådär smått solbränd och hade väldigt ljusbruna ögon. Hans utseende var väldigt unikt.
Sophie verkade jätteglad för att ha fått stå vid kassan.Det var rätt chill.
Efter att Jag och Zana serverat jäkligt många var det nästan tomt i lokalen. Men sedan kännde jag hur Zana drog i mig och tjöt och pep...
Zanas Perspektiv:
Jag kanske var sjuk? Jag kanske inbillade mig? Men jag var SJUKT säker på att jag såg självaste Louis Tomlinson komma ut ur en bil utanför. *le dead*
-Kicki,Kicki,Kicki!!!!
-Vad är det? Vad hände? eller va? hon såg förrvirrad ut.
Jag var stum. Vad skulle jag svara henne? Jag tog tag i en stol och satte mig ner.
-L..L..Louis... sa jag och pekade ut genom fönstret som var bakom mig. Men jag såg inte fönstret.
-OOOHHHH! De alla kommer hit, act normal, ACT NORMAAAAL! skrek hon och Sophie hade också följt dramat och förstått vad som hände. Hon gjorde en gest att vi skulle komma till henne.
-Försök vara sociala mot de! Och luuugn nu Zana! viskade Sophie.
Fjärilarna i magen var CRAZY! Jag fixade till mit hår och drog ner min T-shirt lite så att den inte såg skrynklig ut. Sedan tog jag ännu ett djupt andetag, vände mig om och log för att se trevlig ut. De kom in och to ett bord lite längre in och jag och Kicki komunicerade med varandra via teckenspråk som vi själva kom på. Vi "bestämde" oss för att jag skulle gå fram och ta deras beställning.
-Hello there! sa Louis och log hans lekfulla leende.
-H..Hi... sa jag försiktigt och log.
-What do you want to order? sa jag.
Skrivet av Zana.Hoppas ni gillade det!
Kommer nog upp ett till ikväll. Hur tror
ni de kommer ta sig igenom situationen
när deras absoluta idoler kommer till
deras jobb?
Chapter 2
THIS HAVE HAPPENED:
Jag vaknade av att någon satt sig på sängen. Det var Lilly
-oj, är den redan 5? sa jag yrvaken.
-japp, jag skulle bara säga till dig att din mamma har ringt och var grymt orloig och jag skulle på minna er att ni ska jobba imon.
-Just det fan, ja skulle ha ringt mamma, sa jag och slog handen mot pannan.
-men ja måste dra nu ifall ja inte ska missa planet till Sverige, sa hon och log.
Jag följde henne till dörren och kramade om henne och vi alla sa hejdå. När hon hade stängt dörren så skrek jag.
-YEAH, LET'S START THE PARTY!
Jag sprang och satte på steron på högsta volym. Radio pratarna snackade om ett pojkband som skulle komma till dom imorgon och göra någon interju. När dom hade slutat snacka om pojkbandet så började dom spela en låt av dom. Den var faktiskt grymt bra. Jag hörde inte vad dom sa att den hette så jag tog fram min iphone och gick in på ett pogram där man kan se vad det är för låt och vem som hade gjort den. Efter en minut så kom det fram att det var "What makes You beautiful" by One Direction. Jag kollade på min iphone med stora ögon.
-har någon sett dator? sa jag
-den är i vardagsrummet,
jag sprang till den och gick in på youtube direkt och skrev in "One Direction" i sök rutan. Det kom upp massa klipp på dom. Jag kollade igenom för att se ifall det fanns något klipp på dom när dom sjunger What Makes You Beautiful. Jag hittade deras musik video till låten. Jag satt som fast klistrad framför datan under hela musik videon. Jävlar vad heta dom är. När videon var klar så sprang jag in till Zana och Kicki som satt i köket och snackade.
-HEYYY, nu måste se det här! skrek jag nästan och log
Jag satte på videon. Det enda man hörde var musiken från dom 5 snyggaste killarna. I hela 3 minuter hade vi lyckas hålla oss tysta. Det måste seriöst vara ett nytt rekord.
-soph, du vet att det är One Direction va? sa Zana
-ja? hallå, jag är ju inte född igår liksom, sa jag och log.
-Seriöst, dom är ju grymt snygga,sa kicki
-Kicki, jag kan ju fan inte välja vem som är snyggats. Jag får ju fan ögonorgasmer så fort jag kollar på videon.
-då är vi ju två om det, sa zana och log
-haha, gör det till tre.
Jag ställde mig upp och gick till frysen för att se ifall det fanns någon glass. Med min otur så fanns det såklart ingen glass eller någon mat, eller någon mat vi skulle äta. Min moster var vegitarian så det fanns massa tofu i frysen men det vet jag att ingen skulle äta frivilligt.
-Vem hänger med och handlar?
-vi behöver inte handla, soph. Din moster sa till oss att det fanns mycket i kylen, sa Zana
-Det finns massa Tofu. Du får gärna äta det men jag tänker inte äta det plus vi måste köpa glass! jag kommer dö ifall jag inte få i mig glass snart,sa jag och tog på min mage.
-Jag tror nog att det är bäst ifall jag följer med dig soph, men vet ju aldrig vad du tar med dig för mat, sa zana och log
-Det är nog en väldigt bra ide, sa kicki
ZANAS PERSPEKTIV:
När Sophie sa att hon skulle gå och handla trodde jag att hon skämtade. Jag vet att hon älskar att äta mat men att hon handlar är något nytt. Det är väl för att hon tror att hon kommer att svälta ihjäl ifall hon inte får sin jävla glass.
-Soph, är du sjuk eller något?
-Varför skulle jag vara det?
-ja, du brukar aldrig vilja handla mat.
-Men man måste ju handa mat! utan mat så dör man lilla du.
Vi tog på oss våra convers och började gå mot affären. Klockan var runt 8 på kvällen och den var en skön värme ute. Sophie sa att hon viste var mat affären var men jag tror att hon bara sa så.Efter 10 minuter av att Soph har vandrat runt och sagt att här borta är den så fick jag nog.
-Soph, du vet inte vart affären är. vi frågar någon istället.
Vi tog på oss våra convers och började gå mot affären. Klockan var runt 8 på kvällen och den var en skön värme ute. Sophie sa att hon viste var mat affären var men jag tror att hon bara sa så.Efter 10 minuter av att Soph har vandrat runt och sagt att här borta är den så fick jag nog.
-Soph, du vet inte vart affären är. vi frågar någon istället.
-okej, men du frågar då, sa hon surt.
Jag gick fram till en kvinna som satt på en bänk och frågade vart den närmsta mat affären var. Den låg som tur inte så långt bort från där vi var. Vi skulle bara svänga höger vid nästa gata och så skulle det ligga där. JAg hörde hur Sophie mumlade
-det var ju där ja hade tänkt att svänga ifall du hade låtit mej säga det,sa hon surt.
Jag gick med raska steg till affären. När vi kom in till affäern så var det inte många människor där. Det var kanske 8 andra personer inne i affären.
-Vad ska vi köpa?
-MAT!! säger Sophie och tar en korg.
Vi gick igenom hela äffern. Jag visste ju redan vem det var som skulle laga maten. Det var ju jag eller kicki för ifall soph skulle laga mat då skulle vi inte ha någon lägenhet kvar. När vi kom ut ur affären så hade Sophie köpt 10 påsar skittles, ibland blir man förvånad av hur mycket hon kan äte samma godis utan att tröttna på det.
Vi gick tillbaka till lägenheten. Men det gick inte alls bra för Soph, hade glömt bort vilken väg vi hade tagit. Men som tur så hade jag ett grymt lokalsinne typ. När vi kom innan för dörren så kom kicki som en raket fram
-VA FAN HAR NI VARIT I EN OCH HALV TIMME?!
-Handlat? vi sa ju att vi skulle göra det, sa jag
-Vet ni hur orolig jag har varit!
-chilla britt-marie. Vi är ju hemma nu! sa Soph och la kassarna på bordet.
Jag viskade till kicki:
-soph, visste inte var affären var men sa att hon visste och du vet, sa jag
-ah, det förklarar ju en del.
SOPHIES PERSPEKTIV:
Jag började att packa upp medans dom andra stog kvar i hallen. Jag la in glassen i frysen och mina skittles la jag i ett skåp men allt annat godis som vi hade med oss från Sverige. Jag kollade på klockan. Den var bara 10 när jag hade pack upp allt.
-när börjar vi imorgon?
-vi ska vara där vid 9 men vi får dra här ifrån vid halv nio, sa kicki och stack ut huvudet ur sitt rum
-är du fucking seriös? det är för tidigt,sa jag och stönade.
-Soph, du får gå och lägga dig tidigare då! sa zana
-mm, sa jag och gick in till mitt rum.
Jag satte mig på sängen och bara sitirrade ut ur fönstret. Jag suckade för mig själv. tur att vi bara jobbar 3-4 dagar i veckan så man inte hela tiden måste gå upp vid halv åtta. Jag la mig ner i sängen och blundade.
NÄSTA MORGON:
Jag vaknade av att alarmet ringde. Jag gick upp ur sängen som en zombie. Jag kollade på klockan vid nattduksbordet, 7.30. Jag gick in till badrummet och hoppade in i duschen. Jag ryste till när det vara vattnet kom mot min kropp. När jag hoppade ut ur duschen så hörde jag hur någon stog och bankade på badrumms dörren. Jag öppnade dörren och möttes av stressad kicki
-du vet att det finns andra än bara du som behöver badrummet?
jag han inte säga något innan kicki hade knuffat ut mig ur badrummet. Jag gick in till mitt rum och började kamma igenom mitt hår. Jag fölnade mitt hår och satte upp det i en hästsvans. Jag satte på mig ett par svara shorts och en ljus rosa t-shirt. Jag drog några drag med macaran och sen gick jag ut till köket för att fixa frukost. Jag gjorde tre mackor med ost på. Klockan var 5 i halv nio.
-vi går ut så länge,sa kicki och gick mot dörren.
-vänta jag är klar ja kommer med er,sa jag och letar efter mina nycklar
-fuck!! FUCK!! FUCK!! skrek jag
---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
andra kapitlet vad tycker ni ??
vi blir hur glada som helst om ni slänger in en fin kommentar
vi vill ju veta vad ni tycker om novellen ! <3
sorrysorrysorry !!!
vi hinner inte fixa något kapitell till idag men imorgon kan jag (kicki) konstatera att det kommer upp ett vi har haft lite problem med läxor och förhör !
ha det bäst så länge puss! <3
Sorry..
Hejj jag är ledsen att det inte kom upp ett avsnitt i går men hade läxor att göra.. Men jag ska försöka lägga upp ett idag men jag har ett möte så får se ifall jag hinner men jag tror det :) men nu ska jag börja skriva så jag tror att jag hinner
Chapter 1
Sophie’s Perspektiv:
Jag låg i sängen och kunde inte sova. Jag har säkert stirrat upp i taket i två timmar utan att kunna sova. Jag satt mig upp och kollade omkring i rummet. Dom andra hade redan somnat och jag som brukar somna snabbt kan inte det. Jag kollade på klockan, 02.00. Jag suckade för mig själv. Great, jag ska upp igen om 3 timmar. Jag hörde hur Hanna pratade i sömnen. Jag skrattade lite för mig själv. Jag kan inte fatta att vi ska vara i London hela sommarlovet. Det skulle bara vara jag, Zana och Kicki helt ensamma i London och jobba. Våra föräldrar ville inte att vi skulle vara där hela sommaren och ”springa” runt så vi kom på en awesome ide att vi skulle jobba där, så vi fixade jobb på Starbucks och vi fick låna min mosters lägenhet eftersom att hon skulle vara i Sverige hela sommaren. Våra föräldrar skrattade åt oss när vi skulle fixa jobb i London. Dom sa ifall vi skulle få jobb i London så fick vi bo där hela sommaren. Dom trodde nog inte att vi skulle få jobben på Starbucks, men där hade dom fel. Nu 2 månader senare så är det bara några timmar tills vi är i min älsklings stad, LONDON. Jag tog fram min mobil och loggade in på twitter. Jag skrev ett nytt tweet: ”I can’t sleep. I’m 2 psyched 4 London.” Jag kollade runt på twitter. Jag loggade ut från twitter och försökt somna om. Jag låg och vred mig hur länge som helst men det gick inte att somna. Jag kollade på klockan igen, 02.15. Seriöst, varför går tiden sakta när man vet att det kommer hända något roligt? Jag gick till toaletten, jag kunde inte bara ligga i sängen. Jag gick in på toaletten och kollade mig i spegeln. Jag såg för jävlig ut, men det är ju på grund av att jag inte har kunnat sova dom två senaste nätterna för jag har varit för taggad. Jag kollade i badrumsskåpet för att se till att jag inte glömmer något här i Sverige. Jag hade tur att jag kollade för jag annars hade jag glömt mina minipiller. Jag smög ut ur badrummet för att lägga ner mina piller i väskan. Precis när jag hade krypit ner i sängen så hör jag hur Kicki viskar
-hur mycket är klockan?
-Kicki, den är halv tre, sa jag
-ah, sov kvinna, sa hon och vände sig om.
Jag blundade och somnade direkt.
2 timmar senare:
*pip pip pip*
Jag drog täcket över huvudet. Jag hörde hur Zana mumlad
-Vem bokade billjeterna så här fucking tidigt?
Jag kände hur någon började rycka i mitt täcke.
-Nej, lämna mig ifred! Sa jag och höll hårt om täcket.
Jag hörde hur dom började viska till varandra och helt plötsligt så börjar någon kittla mig under fötterna. Jag hoppar upp ur sängen och kollar surt på Kicki som stog vid säng kanten. Jag gick in till badrummet och borstade tänderna och tog på mig min mörkblåa one pices. När jag kom ut ur badrummet så satt Kicki och Hanna på sängen och snackade.
-Är någon tjurig? sa kicki
-käften, sa jag surt och la ner tandbosten i resväskan.
-någon har vist pms.
Jag vände mig om och räkte ut tungan. Jag kan inte vara arg på en av mina bästa vänner som jag ska vara med i London under 2 helt Amazing månader. JAg hörde hur någon knackade på dörren och öppnade den.
-Tjejer, det är dags att åka, sa mamma och gäspade.
Vi alla nickade och tog våra väskor med oss ut ur mitt rum och ut till hallen.
ARLANDA:
När vi kom till Arlanda så började mamma dra ett långt tal att jag ska ta hand om mig och vara försiktig och allt. När hon hade slutat sitt "fina" tal så började hon gråta. Det var riktigt konstigt att se ens mamma fälla en tår när man ska bort. Jag har ju varit borta i två månader innan hos min farmor i Spaninen och då grät hon inte. Men det kanske var för att hon viste att jag var i trygt förvar.
-Soph, ta hand om dig och gör nu inget dumt, sa pappa och kramade om mig.
-Pappa, jag är ju en ängel, sa jag och log stort.
Jag hörde hur Kicki och Zana började skratta åt mig.
-Du är och kommer alltid vara min ängel,sa han och pussade mig på kinden.
-mamma, sluta gråta, ja kommer hem igen om 2 månader.
-gumman, två månader är en evighet för en mamma,sa hon och kramade om mig.
-mamma jag kan inte andas. Du vill väl inte kväva mig eller?
Mamma skrattade till lite och släppte mig.
-Tjejer, det är dags att gå mot incheckningen nu tror jag,sa pappa och en av mina väskor.
När vi hade checkat in våra väskor så blev det ett till kram kalas. Mamma och pappa följde oss till säkerhets kontrollen och stog utanför tills vi hade kommit igenom den och hade tagit våra saker å såg jag hur mamma och pappa började gå mot utgången och vi började gå mot våran gate.
-O-M-F-G, jag kan inte fatta att vi ska till LONDON! sa Kicki glatt.
-jag kan inte fatta att din moster låter oss bo i hennes lägenhet i centrala London.
-inte jag heller men jag ÄLSKAR verkligen min moster nu, att hon ens låter oss låna den ensamma är ju ett mirakel, sa jag och skrattade. När vi kom fram till våran gate så satte vi ner på en bänk och började flumma, eller rättare sagt jag höll på att flumma och Zana och Kicki satt och garvade åt mig när alla andra gav mig massa blickar. JAg drog upp min One Picse och började sjunga:
-HEJ, JAG HETER BENGT JAG JOBBAR PÅ EN KNAPP FABRIK. JAG HAR FRU MEN INGA BARN MEN ÄNDÅ FRÅGAR CHEFEN MIG: BENGT, ÄR DU LEDIG? SVAR: NEJ! TRYCK PÅ KNAPPEN MED HÖGER HAND.
Jag hör hur Kicki och Zana bryter ut i skratt. Jag drar ner drag kjedan och så ser jag hur dom ligger på golvet dubbel vikta och garvar. Jag vet inte om dom skrattar för att jag var så rolig eller så är det nog för att det är jätte tidigt och dom är sjukt trötta. När dom slutade att as garva så var det dags att gå på planet. När vi kom på planet och hade satt och på våra platser satt jag i mina hörlurar och la mitt huvud på Kickis axel och somnade.
2 TIMMAR SENARE:
Jag vaknade av att vi landade.Jag kollade upp helt nyvaken kände hur tår jag var i munnen. Jag verkligt hatade att vara torr i munen.
-vad bra att du är vaken, sa kicki och log.
-mm, sa jag trött.
Jag tog ut mina hörlurar och la det i min ficka och kollade ut. Vi hade precis rullat in till terminalen och dom hade släckt bältet skylten. Kicki ställde sig upp och tog ner våra väskor från hyllan och gav oss dom. Det tog en tid innan vi kom av flygplanet.
-Jag klarade mig, skrek kicki och började skratta
-hahaha, vi överlevde! vi krachade inte, sa jag och skrattade
-Soph, du skulle ju inte ens ha märkt ifall vi hade krachat du var ju fullt upp att sova och säga London o din dröm, sa zana
-jag snackar inte i sömnen, sa jag och försökte hålla en sur min.
-det gör du och du snarkar.
Jag puttade till dom och sprang mot rullbandet där väskorna var. Vi hade tur, våra väskor kom nästan först så vi slapp stå länge. När vi gick ut genom dörrarna så stog min moster där och väntade på oss.
-Soph, ropade hon och vinkade som en dåre. En dåre som jag älskar grymt mycket.
-Moster Lilly, ropade jag och sprang mot henne
-Gud, vad du har blivit stor på bara några månader.
-Haha, vi säger så. Lilly, det här är Zana och Kicki, sa jag och pekade på dom
-Lilly, när åker du? sa jag och log
-Lungna dig Soph, ja åker i kväll så ni behöver bara stå ut med mig i några timmar, sa hon och skrattade
Lilly tog en väska och började gå mot bilen som inte stog så långt bort från ingången. Det måste ha sett ganska roligt ut. Kicki, Zana och jag går i våra One Picse. En i Blå, en i svart och en i Grön. Och vårat hår var säkert en katastrof men vi bryde oss inte så mycket just å för vi kunde inte fatta att vi va i LONDON.
Efter 10 minuters bilresa med musiken på högsta volym så var vi framme vid lägenheten som skulle vara våran i 2 fucking månader. Jag hade aldrig varit i min mosters nya lägenhet sen hon flyttade. Den låg väldigt centralt och nära till Starbucks där vi ska jobba. När vi kom upp till lägenheten så blev vi helt mållösa. Den var så stor. Den hade 3 sovrum ett stort vardagsrum och ett ganska normal stort kök. Jag tog min mosters rum det var grymt snyggt men det var ju dom andra också. Vi började packa upp. Det kändes som om det skulle ta en evigget att packa upp för mig men ja blev klar först och jag tyckte att jag hade mycket kläder men det va inget vad dom andra hade med sig. Jag la mig på sängen och kollade bara upp i taket. Jag vaknade av att någon satt sig på sängen. Det var Lilly
-oj, är den redan 5? sa jag yrvaken.
-japp, jag skulle bara säga till dig att din mamma har ringt och var grymt orloig och jag skulle på minna er att ni ska jobba imon.
-Just det fan, ja skulle ha ringt mamma, sa jag och slog handen mot pannan.
-men ja måste dra nu ifall ja inte ska missa planet till Sverige, sa hon och log.
Jag följde henne till dörren och kramade om henne och vi alla sa hejdå. När hon hade stängt dörren så skrek jag.
-YEAH, LET'S START THE PARTY!
Sophie’s Perspektiv:
Jag låg i sängen och kunde inte sova. Jag har säkert stirrat upp i taket i två timmar utan att kunna sova. Jag satt mig upp och kollade omkring i rummet. Dom andra hade redan somnat och jag som brukar somna snabbt kan inte det. Jag kollade på klockan, 02.00. Jag suckade för mig själv. Great, jag ska upp igen om 3 timmar. Jag hörde hur Zana pratade i sömnen. Jag skrattade lite för mig själv. Jag kan inte fatta att vi ska vara i London hela sommarlovet. Det skulle bara vara jag, Zana och Kicki helt ensamma i London och jobba. Våra föräldrar ville inte att vi skulle vara där hela sommaren och ”springa” runt så vi kom på en awesome ide att vi skulle jobba där, så vi fixade jobb på Starbucks och vi fick låna min mosters lägenhet eftersom att hon skulle vara i Sverige hela sommaren. Våra föräldrar skrattade åt oss när vi skulle fixa jobb i London. Dom sa ifall vi skulle få jobb i London så fick vi bo där hela sommaren. Dom trodde nog inte att vi skulle få jobben på Starbucks, men där hade dom fel. Nu 2 månader senare så är det bara några timmar tills vi är i min älsklings stad, LONDON. Jag tog fram min mobil och loggade in på twitter. Jag skrev ett nytt tweet: ”I can’t sleep. I’m 2 Psyched 4 London.” Jag kollade runt på twitter. Jag loggade ut från twitter och försökt somna om. Jag låg och vred mig hur länge som helst men det gick inte att somna. Jag kollade på klockan igen, 02.15. Seriöst, varför går tiden sakta när man vet att det kommer hända något roligt? Jag gick till toaletten, jag kunde inte bara ligga i sängen. Jag gick in på toaletten och kollade mig i spegeln. Jag såg för jävlig ut, men det är ju på grund av att jag inte har kunnat sova dom två senaste nätterna för jag har varit för taggad. Jag kollade i badrumsskåpet för att se till att jag inte glömmer något här i Sverige. Jag hade tur att jag kollade för jag annars hade jag glömt mina minipiller. Jag smög ut ur badrummet för att lägga ner mina piller i väskan. Precis när jag hade krypit ner i sängen så hör jag hur Kicki viskar
-hur mycket är klockan?
-Kicki, den är halv tre, sa jag
-ah, sov kvinna, sa hon och vände sig om.
Jag blundade och somnade direkt.
2 timmar senare:
*pip pip pip*
Jag drog täcket över huvudet. Jag hörde hur Zana mumlad
-Vem bokade billjeterna så här fucking tidigt?
Jag kände hur någon började rycka i mitt täcke.
-Nej, lämna mig ifred! Sa jag och höll hårt om täcket.
Jag hörde hur dom började viska till varandra och helt plötsligt så börjar någon kittla mig under fötterna. Jag hoppar upp ur sängen och kollar surt på Kicki som stog vid säng kanten. Jag gick in till badrummet och borstade tänderna och tog på mig min mörkblåa one pices. När jag kom ut ur badrummet så satt Kicki och Hanna på sängen och snackade.
-Är någon tjurig? sa kicki
-käften, sa jag surt och la ner tandbosten i resväskan.
-någon har vist pms.
Jag vände mig om och räkte ut tungan. Jag kan inte vara arg på en av mina bästa vänner som jag ska vara med i London under 2 helt Amazing månader. JAg hörde hur någon knackade på dörren och öppnade den.
-Tjejer, det är dags att åka, sa mamma och gäspade.
Vi alla nickade och tog våra väskor med oss ut ur mitt rum och ut till hallen.
ARLANDA:
När vi kom till Arlanda så började mamma dra ett långt tal att jag ska ta hand om mig och vara försiktig och allt. När hon hade slutat sitt "fina" tal så började hon gråta. Det var riktigt konstigt att se ens mamma fälla en tår när man ska bort. Jag har ju varit borta i två månader innan hos min farmor i Spaninen och då grät hon inte. Men det kanske var för att hon viste att jag var i trygt förvar.
-Soph, ta hand om dig och gör nu inget dumt, sa pappa och kramade om mig.
-Pappa, jag är ju en ängel, sa jag och log stort.
Jag hörde hur Kicki och Zana började skratta åt mig.
-Du är och kommer alltid vara min ängel,sa han och pussade mig på kinden.
-mamma, sluta gråta, ja kommer hem igen om 2 månader.
-gumman, två månader är en evighet för en mamma,sa hon och kramade om mig.
-mamma jag kan inte andas. Du vill väl inte kväva mig eller?
Mamma skrattade till lite och släppte mig.
-Tjejer, det är dags att gå mot incheckningen nu tror jag,sa pappa och en av mina väskor.
När vi hade checkat in våra väskor så blev det ett till kram kalas. Mamma och pappa följde oss till säkerhets kontrollen och stog utanför tills vi hade kommit igenom den och hade tagit våra saker å såg jag hur mamma och pappa började gå mot utgången och vi började gå mot våran gate.
-O-M-F-G, jag kan inte fatta att vi ska till LONDON! sa Kicki glatt.
-jag kan inte fatta att din moster låter oss bo i hennes lägenhet i centrala London.
-inte jag heller men jag ÄLSKAR verkligen min moster nu, att hon ens låter oss låna den ensamma är ju ett mirakel, sa jag och skrattade. När vi kom fram till våran gate så satte vi ner på en bänk och började flumma, eller rättare sagt jag höll på att flumma och Zana och Kicki satt och garvade åt mig när alla andra gav mig massa blickar. JAg drog upp min One Picse och började sjunga:
-HEJ, JAG HETER BENGT JAG JOBBAR PÅ EN KNAPP FABRIK. JAG HAR FRU MEN INGA BARN MEN ÄNDÅ FRÅGAR CHEFEN MIG: BENGT, ÄR DU LEDIG? SVAR: NEJ! TRYCK PÅ KNAPPEN MED HÖGER HAND.
Jag hör hur Kicki och Zana bryter ut i skratt. Jag drar ner drag kjedan och så ser jag hur dom ligger på golvet dubbel vikta och garvar. Jag vet inte om dom skrattar för att jag var så rolig eller så är det nog för att det är jätte tidigt och dom är sjukt trötta. När dom slutade att as garva så var det dags att gå på planet. När vi kom på planet och hade satt och på våra platser satt jag i mina hörlurar och la mitt huvud på Kickis axel och somnade.
2 TIMMAR SENARE:
Jag vaknade av att vi landade.Jag kollade upp helt nyvaken kände hur tår jag var i munnen. Jag verkligt hatade att vara torr i munen.
-vad bra att du är vaken, sa kicki och log.
-mm, sa jag trött.
Jag tog ut mina hörlurar och la det i min ficka och kollade ut. Vi hade precis rullat in till terminalen och dom hade släckt bältet skylten. Kicki ställde sig upp och tog ner våra väskor från hyllan och gav oss dom. Det tog en tid innan vi kom av flygplanet.
-Jag klarade mig, skrek kicki och började skratta
-hahaha, vi överlevde! vi krachade inte, sa jag och skrattade
-Soph, du skulle ju inte ens ha märkt ifall vi hade krachat du var ju fullt upp att sova och säga London o din dröm, sa zana
-jag snackar inte i sömnen, sa jag och försökte hålla en sur min.
-det gör du och du snarkar.
Jag puttade till dom och sprang mot rullbandet där väskorna var. Vi hade tur, våra väskor kom nästan först så vi slapp stå länge. När vi gick ut genom dörrarna så stog min moster där och väntade på oss.
-Soph, ropade hon och vinkade som en dåre. En dåre som jag älskar grymt mycket.
-Moster Lilly, ropade jag och sprang mot henne
-Gud, vad du har blivit stor på bara några månader.
-Haha, vi säger så. Lilly, det här är Zana och Kicki, sa jag och pekade på dom
-Lilly, när åker du? sa jag och log
-Lungna dig Soph, ja åker i kväll så ni behöver bara stå ut med mig i några timmar, sa hon och skrattade
Lilly tog en väska och började gå mot bilen som inte stog så långt bort från ingången. Det måste ha sett ganska roligt ut. Kicki, Zana och jag går i våra One Picse. En i Blå, en i svart och en i Grön. Och vårat hår var säkert en katastrof men vi bryde oss inte så mycket just å för vi kunde inte fatta att vi va i LONDON.
Efter 10 minuters bilresa med musiken på högsta volym så var vi framme vid lägenheten som skulle vara våran i 2 fucking månader. Jag hade aldrig varit i min mosters nya lägenhet sen hon flyttade. Den låg väldigt centralt och nära till Starbucks där vi ska jobba. När vi kom upp till lägenheten så blev vi helt mållösa. Den var så stor. Den hade 3 sovrum ett stort vardagsrum och ett ganska normal stort kök. Jag tog min mosters rum det var grymt snyggt men det var ju dom andra också. Vi började packa upp. Det kändes som om det skulle ta en evigget att packa upp för mig men ja blev klar först och jag tyckte att jag hade mycket kläder men det va inget vad dom andra hade med sig. Jag la mig på sängen och kollade bara upp i taket. Jag vaknade av att någon satt sig på sängen. Det var Lilly
-oj, är den redan 5? sa jag yrvaken.
-japp, jag skulle bara säga till dig att din mamma har ringt och var grymt orloig och jag skulle på minna er att ni ska jobba imon.
-Just det fan, ja skulle ha ringt mamma, sa jag och slog handen mot pannan.
-men ja måste dra nu ifall ja inte ska missa planet till Sverige, sa hon och log.
Jag följde henne till dörren och kramade om henne och vi alla sa hejdå. När hon hade stängt dörren så skrek jag.
-YEAH, LET'S START THE PARTY!
Då var första kapitlet upp. Kommentera gärna :)
Info
Hej, jag tänkte bbara göra ett snabbt inlägg. Jag sitter och skriver på kapitel 1 och den kommer väl ut i dag eller imorgon. Novellen kommer handla om 3 tjejer. Zana, Kicki och Sophie. Här får ni en bild om tjejerna.
Sophie är en glad tjej på 1,68 m. Hon är väldigt glad av sig och försöker alltid att sätta ett smile på allas ansikte. Hon är en anigen klumpig. Hon har stora mörkbruna ögon och rakt brunt hår. Hon är halv spanjor och halv tysk men bor i Sverige med hela sin släkt.
Kicki är en tjej på 1,65 m. Hon är väldigt medveten av vad hon vill. Hon älskar att sjunga och spela fotboll och rida.Hon har en sjukt go humor. Hon har långt brunt vågit hår och bruna ögon. Hon har en olivfärgad hud och hon är hel grek.
Zana är en tjej på 1,62 m. Hon älskar att spela fotboll, spela gitarr, piano och att sjunga och hon älskar att shoppa. Hon har en grymt rolig humor. Hon har bruna ögon och brunt lockigt hår. Hon har olivfärgade hud och är alban.
Welcome
Welcome to my new blog. This is a fanfiction about One Direction. I Hope U like it.
